Uppfödning av Artemia
Att föda upp Artemia är inte alltid lätt... De kläcks inte. Många misstag görs ofta när man inkuberar Artemia-ägg. Även små saker räcker för att säkerställa en lyckad kläckning eller för att göra en batch oanvändbar. Utifrån vår erfarenhet med många kunder har vi sammanställt en lista över orsaker som allvarligt kan försämra kläckningen av Artemia-ägg:
Med havssalt eller Artemiasalt
Beroende på Artemia-linjen eller Artemia-äggens ursprung kan typen av salt ha en betydande inverkan på kläckningskvaliteten. Vi rekommenderar användning av rena natriumsalter med ett justerat pH-värde. Dessa kan ofta hittas som en färdig blandning under sökordet Artemia salt.
Vi rekommenderar inte användning av bordssalt, som innehåller klumpförebyggande medel. Vi avråder också från att använda havssaltblandningar av något slag. Det finns studier som bekräftar att Artemia nauplii har låg tolerans mot vissa saltjoner, t.ex. kalium [1]. Vår egen erfarenhet har visat att havssalt innehåller spår av metalljoner, vilket kan ha en mycket negativ effekt på kläckningsutbytet. Naturligtvis finns det akvarister som använder samma havssalt och samma Artemia-ägg (samma ursprung) i flera år och uppnår mycket bra kläckningsresultat. Detta kan dock snabbt förändras om du varierar typen av Artemia-cystor.
Temperatur och värmeelement
Temperaturintervallet mellan 21°C och 26°C motsvarar kläckningsintervallet för kommersiellt använda Artemia-arter som Artemia franciscana, salina och persimilis[2]. Detta temperaturintervall är nödvändigt för att uppnå en kort kläckningstid på mellan 24 och 30 timmar. Om temperaturen ställs in under detta intervall kommer kläckningsprocessen antingen att försenas avsevärt eller så kommer inga ägg att kläckas. Om du ställer in temperaturer över 30°C kan detta snabbt leda till att artemia dör. [3]. Om du också arbetar med en värmestång bör du alltid kontrollera med en termometer om termostaten verkligen fungerar korrekt.
Aluminium
Erfarenheten har visat att aluminiumjoner i vattnet har en mycket negativ effekt på kläckningen av vissa Artemia-arter (t.ex. Artemia franciscana). Å ena sidan kan dessa redan förekomma som spårämnen i det havssalt som används. Å andra sidan räcker det med att t.ex. ha luftningsrör eller slangklämmor av aluminium i odlingsbehållaren. Alternativt rekommenderar vi att man använder plastkomponenter.
Ventilation
För fin bubbelbeluftning har två negativa effekter. Å ena sidan skummas äggen så att bara en del av Artemia-cystorna kan kläckas. Å andra sidan sväljs mycket fina bubblor av Artemia nauplii, vilket gör att de dör [4]. Vi rekommenderar en mycket intensiv luftning med stora bubblor, så att äggen samtidigt blandas homogent. Membranluftpumpens luftintagsfilter bör också kontrolleras regelbundet, eftersom det blir igensatt allt eftersom drifttiden fortskrider. En stadig minskning av lufttillförseln under flera månader kan ge intryck av att äggens kläckningsgrad blir allt sämre. Detta beror dock ofta bara på en minskad lufttillförsel och en motsvarande försämring av blandningen.
Blandning av behållaren
Den optimala inkubationsbehållaren för Artemia har samma form som en uppochnedvänd colaflaska. Det spelar ingen roll om du har köpt din inkubationsbehållare i en specialaffär eller om du har tillverkat den själv av en PET-flaska. Det viktiga är att behållaren möjliggör en homogen fördelning av äggen i vattenpelaren på grund av den koniska formen i botten. Luftningsstavens ände måste därför också placeras i den nedre änden av konen. Om du däremot använder en kopp eller ett akvarium som har fyllts med en stor mängd Artemia-ägg, kommer du snabbt att se att det bildas ett sediment av ägg i områden med mindre flöde. Problemet med detta är att endast den övre delen av äggsedimentet får tillräckligt med syre och kläcks. De återstående äggen kläcks inte alls eller först efter en fördröjning.
Det är naturligtvis också möjligt att använda Artemia-avelsbrickor, eftersom en liten mängd ägg används här så att alla ägg får tillräckligt med syre under avelsprocessen. Äggen måste dock också vara jämnt fördelade i den yttre ringen.
Sterilisering och rengöring för uppfödning av Artemia
Organiska avlagringar eller orena inkubationsbehållare bör undvikas, eftersom detta främjar bakterietillväxt under inkubationen. Bakterierna kan ha en negativ effekt på kläckningen och leda till ett sjukdomsutbrott hos Artemia nauplii. Vi rekommenderar att behållaren rengörs direkt före användning med en 2-3% lösning av natriumhypoklorit eller väteperoxid.
Förvaring av Artemia-ägg
Artemia-ägg ska alltid förvaras i kylskåp. Frysfacket är den bästa platsen för långtidsförvaring. Eftersom vissa misstag kan begås vid förvaring och förpackning av äggen har vi skrivit en detaljerad artikel om detta ämne(Förvaring av Artemia-ägg).
Vilket vatten för uppfödning av Artemia?
Vid odling av Artemia ska alltid bakteriefritt och mycket rent vatten användas. I Tyskland kan dricksvatten därför också användas för beredning av saltlösningen. För att undvika bakteriell kontaminering bör vattnet dock steriliseras i förväg (t.ex. genom kokning). Alternativt kan du använda omvänd osmos eller destillerat vatten.
Tillräckligt med belysning?
Artemia är av naturen fototaktiska. För att uppnå maximal kläckningsgrad bör inkubationskärlet vara tillräckligt starkt upplyst. Vi rekommenderar en ljusintensitet på minst 2000 lux.
Räknade du rätt?
Om du är osäker på om du verkligen har kläckt alla Artemia-ägg bör du räkna dem med en kikare. En bra mängd för räkning är 5x 1 ml Artemia-lösning, som i förväg späds 1:10 med saltvatten. Om tillverkarens specifikation t.ex. är 280 000 Np/g och 90 % kläckningsgrad och du har doserat 1 g ägg per liter, bör resultatet av räkningen bli 25 nauplier per ml +/-10 %.
För professionella Artemia-ägg rekommenderar vi att du tar en titt i vår akvariebutik. Här hittar du förstklassiga ägg.
algova önskar dig all framgång med uppfödningen av Artemia!
- 1. ↑ Croghan P.C., 1957. ÖVERLEVNADEN AV ARTEMIA SALINA (L.) I OLIKA MEDIER. Zoologiska institutionen, University of Cambridge, s 213-218
- 2. ↑ Lavens, P., Sorgeloos, P. 1991. Produktion av Artemia i odlingstankar. I: Browne R.A., Sorgeloos P., Trotman, C.N.A. (Eds.). Artemia Biology. CRC Press: s 319
- 3. ↑ Lavens, P., Sorgeloos, P. 1991. Produktion av Artemia i odlingstankar. I: Browne R.A., Sorgeloos P., Trotman, C.N.A. (Eds.). Artemia Biology. CRC Press: s 318
- 4. ↑ Hoff, F.H., Snell, T. W. 2004. Handbok för planktonodling. Kapitel 7 - Artemia-odling. Florida Aqua Farms Inc: s 112
